VINLUX

Nyheter 2012


HEM NYHETER PRODUCENTER ARTIKLAR ÅRGÅNGSGUIDE PROVNINGAR
                             

 

Publicerat 2012-02-09

Legendariske Guiseppi (Bepi) Quintarelli, Amarones fader är död,

han blev 84 år. På familjeegendomen, nära Negrar i vindistriktet Valpolicella som han 1950 tog över efter sin far, producerade han Amarone och Valpolicella, bland många andra stora viner. Vinerna gjordes på ett traditionellt, hantverksmässigt sätt. Amarone gjorde han enbart bra årgångar och endast de bästa druvorna användes. Druvorna torkades på traditionellt sätt på bastmattor och vinet lagrades minst 5 år i slovenska bottis. Alla etiketter skrevs och klistrades på flaskorna för hand och vinerna släpptes inte förrän han ansåg att de var färdiga att dricka. Det var en del av legenden att varje flaska kunde vara lite olika även om de var av samma vin och samma årgång.
Allt detta, priserna på hans viner och att produktionen var så liten gjorde att han omgavs av ett mytiskt rykte. Hemligheten med mitt vin? ”Jag följer mina regler jag följer inte det som är på modet just för tillfället” sade han till en journalist en gång Han var ett exempel i synnerhet under de år då kvalitet inte var i fokus hos vinproducenter i allmänhet.

Italinske vinkritikern och bloggaren Franco Ziliani säger på sin blogg ”Guiseppi Quintarelli was the true soul of Amarone della Valpolicella.”

Fast han på många sätt var den mest traditionella amaroneproducenten var han inte rädd för nyheter, han var tex den som intoducerade nya druvor som Nebbiolo, Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon i Valpolicella

Guiseppi Quintarelli var djupt religiös och han trodde på tålamod, arbetsamhet och perfekt kvalitet både i vingårds- och källararbetet där han var helt kompromisslös. Ett exempel på detta är att när han för 20 år sedan lämnade företaget, fann han att kvaliteten försämrades så återtog han rodret och började vid 70 års ålder göra vin igen.


Publicerat 2011-12-08

Dogliani DOCG Ett nytt DOCG område i Italien

Ett nytt perspektiv på viner från Piemonte.

Dolcetto som betyder den lilla söta, är en blå druva som hör hemma i Piemonte. Känd för att ge ett fruktigt vin, för tidig konsumtion, utan höga ambitioner. Ibland har det inte ens hunnit jäsa färdigt innan det tappats på flaska. Druvan odlas främst i Piemonte där den har kommit till korta vad gäller odlingsläge, den har fått hålla tillgodo med det som blivit över när Nebbiolo och Barbera har lagt beslag de bästa lägena. Den har mest odlats för att ge lite inkomster till producenten medan Nebbiolo- och Barberavinerna mognar i källaren.

 I ett område runt den lilla staden Dogliani i sydvästra delen av Piemonte, gränsande till Baroloregionen i norr, har kvalitetsmedvetna vinproducenter fokuserat på Dolcetto med ambitionen att göra ett seriöst kvalitetsvin. Med bättre odlingsläge, lägre skördeuttag och bättre källarhantering har de arbetat för att höja kvaliteten. En av föregångarna var den tidigare Italienske presidenten (1948-1955) Luigi Einaudi som var född i området och ägde Dolcettovingårdar. 2005 belönades området med klassificeringen Dolcetto Dogliani DOC och Dolcetto Dogliani DOCG och i år, 2011 samordnades klassificeringen och får numera kallas Dogliani DOC och Dogliani DOCG.

För att kvalificera sig för Dogliani DOCG status skall druvorna vara 100% Dolcetto, Vingårdarna skall vara på kullarna inom kommunerna Bastia Mondovì, Belvedere Langhe, Cigliè, Clavesana, Dogliani, Farigliano, Monchiero och Rocca Cigliè, plus delar av kommunerna Cissone och Somano. Det finns även restriktioner för hur gamla vinstockarna skall vara, högsta tillåtna skördeuttag, lägsta alkoholstyrka och lagringstid. Dogliani superiore skall lagras i minst 12 månader och får börja marknadsföras tidigast 1 november året efter skörd.