Judgment of Paris det största som hänt i vinhistorien?

”Judgment of Paris" är känd som historien i den Grekiska mytologin där prins Paris fick uppgiften att utse vem som var vackrast av de tre gudinnorna Hera, Athena och Aphrodite och som efter en rad händelser ledde till det Trojanska kriget. Den moderna Judgment of Paris hade väl inte lika långtgående konsekvenser men den har verkligen gått till historien som en vändpunkt inte bara för kaliforniskt vin utan för hela vad vi kallar den nya världens vinproduktion. Det var den 24 Maj 1976 som en ung engelsk vinhandlare i Paris kom på iden att ställa de bästa vinerna från Frankrike mot okända viner från det då lantliga kullarna runt San Fransisco.

Den unge engelske vinhandlare som organiserade vinprovningen var Steven Spurrier, han drev vinhandeln Caves de La Madeleine i Paris. Han hade också startat l'Academie du Vin ihop med Jon Winroth, Herald Tribunes vinskribent. Patricia Gallagher en amerikanska som arbetade på skolan, tipsade Spurrier om det kommande 200- årsjubileet av den amerikanska självständigheten och de tyckte att det skulle vara roligt att uppmärksamma jubiléet med att ordna en vinprovning med amerikanska viner och samtidigt visa att det hände intressanta saker i USA. Även om Steven Spurrier hade provat lite kaliforniska viner som var tillgängliga i Paris, hade han inte tillgång till de bästa. På en resa till Kalifornien gjorde Patricia Gallagher en första research och tog med tillbaka några viner från Napa Valley.

Spurrier och frun åkte sedan till Kalifornien i mars 1976 för att köpa viner till provningen. Han berättade inte för vintillverkarna sina planer, han bara besökte dem och gjorde sina inköp. Hans val föll på 6 chardonnay och 6 cabernet sauvignon, 2 flaskor av varje vin. Nu hade han 24 flaskor att transportera hem, för mycket att ta med som bagage. Som kuriosa fick han hjälp med transporten av en grupp vinproducenter som skulle på en gruppresa till Paris.

Bara ett par veckor före provningen kom de på idén att ta med franska viner i provningen och ställa dem mot de Kaliforniska. Spurrier bjöd in hela pressen till provningen men ingen tyckte kaliforniskt vin var värt att lägga tid på, det var inte seriöst, David mot Goliat, det var självskrivet att de franska vinerna skulle vinna. "At that stage it was rather like talking about Icelandic wines" säger Steven Spurrier. Om inte Georg Taber, Time Magazines man i Paris, gått en kurs på Academie du Vin, om han inte haft en stillsam dag på kontoret, hade han inte heller dykt och ingen upp hade noterat och talat om provningen överhuvudtaget. Men Taber dök upp, han kunde franska och hade tillgång till vinlistan och kunde följa provningen.

.

Provarpanelen var den tidens mest framträdande franska vinexperter som framgår nedan.

De provade vinerna:

Vita Chardonnay

Rött vin Bordeaux blend

Hur skall man nu värdera resultatet? Spurrier summerade poängen för resp vin och dividerade den med antalet provare, förutom Patricia Gallagher och sig själv. De korade vinnarna blev då, vitt Chateau Montelena Chardonnay och rött Stag's Leap Cabernet Sauvignon med endast 0,17 poängs marginal till Château Mouton Rotchild.  Metoden av utvärdering var knappast självklar, hade han tex endast tagit hänsyn till i vilken ordning vinerna placerade sig hade resultatet av provningen blivit ett annat, då hade ett franskt vunnit bland de röda vinerna. Stag´s Leap Cab samlade mest poäng av alla vin fast endast tre av de 11 provarna hade det som favorit

Man kan även fundera över om alla provarna satte poäng efter vad de tyckte om vinerna eller om de hade andra grunder för poängsättningen och satte höga poäng för vad de trodde var franska och lägsta möjliga för Kalifornien, vilket skulle kunna förklarar den stora spridningen i poäng. Poäng under tio är mycket ovanligt för ett icke defekt vin i provningssammanhang. En del provare hade vildsint spridning på sina poäng medan andra hade mer balanserad poängsättning. Spurrier och Raymond Oliver hade endast 5 poäng mellan högsta och lägsta poäng medan Christian Vannequé hade oresonliga 14 poäng mellan topp och botten. Det straffade sig i så fall, de kunde inte känna igen de franska vinerna så de gav de högsta poängen till Kalifornien. Som Spurrier minns det var de franska provarna fullt inställda på att plocka en fransk vinnare av de röda, Taber har samma uppfattning. Hursomhelst blev de mycket förvånade när de fick resultatet precenterat.

Odette Kahn, utgivaren av Revue du Vin de France, blev riktigt upprörd av resultatet då hon insåg konsekvenserna och begärde omedelbart tillbaka sina noteringar. Spurrier vägrade varpå hon försvann i vredesmod och skrev omedelbart en inlaga där hon hävdade att hela provningen var riggad. Hon kunde inte bli förknippad med en provning där Kalifornien placerade sig bättre än Frankrike.

Efter provningen blev Spurrier bestraffad för att ha gjort narr av dem och var bojkottad från vinprovningar ett helt år.

Det tog dock lite tid innan nyheten sjönk in, Warren Winiarski som gjorde det vinnande röda vinet Stag’s Leap Cabernet blev inte direkt upphetsad när han först hörde nyheten. ”It was a non event, det är alltid trevligt att vinna en provning det kan vara i Timbuktu eller varsomhelst. Jag kom ihåg att jag hade hört att det skulle vara en provning av något slag som skulle visa vad vi gjorde i Napa Valley” säger han.  ”Men jag visste inte vilka de andra vinerna och provarna var, att det skulle vara franska viner med. Nästa dag när jag fick reda på vilka andra viner som var med och vilka provarna var (franska), växte det exponentiellt för mig, att det var ett fantastiskt resultat för en helt ny vinproducent”. 

Det var nog ingen som insåg vilken inverkan den dittills anonyma provningen skulle få. The Judgment of Paris var sannolikt den viktigaste enskilda händelsen i vinhistorien och den har fortfarande återvekningar.

George Taber skrev en artikel om 2000 ord men hemmaredaktionen förstod inte nyhetsvärdet och tyckte inte att den var värd så stort utrymme så de kortade ner den kraftigt, inte desto mindre fick den stor uppmärksamhet. Enligt Spurriers resultat hade Napa Valley sopat mattan med Frankrike. Artikeln i sig hade förmodligen mycket större påverkan än själva provningen.

Efter att Tabers artikel publicerades förändrades allting. Från att Napa Valley varit helt okänt område blev det ett av världens mest berömda vinområden och priserna på dess toppviner sköt i höjden. De vinnande vinerna såldes slut på nolltid. Mellan 1975 och 2004, ökade antalet vinproducenter I Kalifornien från 330 till 1.689. Parisprovningen påverkade dock inte bara Kalifornien, återverkningarna sträckte sig mycket längre än så. Många vinproducenter runt om i världen blev inspirerade och började förstå att det gick att göra bra viner även utanför Frankrike, kan de göra det i Kalifornien kan vi också.

Numera finns Stags Leap Cabernet på Smithsonian National Museum of American History och är ett av de objekt i Smithsonians bok ”101 Objects That Made America”.

 Den revolution som kom efter parisprovningen hade med all säkerhet kommit förr eller senare men den startade utvecklingen och gjorde att många vinproducenter i nya världen blev medvetna om vilka möjligheter de satt inne med, det satte utan tvekan fart på utvecklingen.

20 år senare skrev Georg Taber en bok om provningen och det var inte förrän då, när han samlade underlag för sin bok som Taber verkligen förstod vilken påverkan hans artikel hade haft. Han säger: "Jag reste runt världen och pratade med vinproducenter och frågade dem. Känner du till parisprovningen, påverkade den dig på något sätt? Det samstämmiga svaret var, om jag så var i Australien, Nya Zeeland, eller Sydafrika: Ja det var väldigt viktigt, om det går att göra i Kalifornien kan också vi göra det. Det var först då jag insåg vilken vändpunkt det var säger Taber”. ”Forty years later we’re still talking about the Judgment of Paris”, säger Winiarski (vinmakare av det vinnande rödvinet). “And it keeps growing”

Det har även gjorts filmer som har inspirerats av den. Filmen Bottle Shock som i och för sig var en fiction, inspirerades till stor del av the Judgment of Paris. Med inspiration av Georg Tabers bok har Robert Mark Kamen gjort Filmen "Judgment of Paris".

När Robert Parker startade the Wine Advocat 1978 fokuserade han på Bordeaux och Rhône och började inte prova Kalifornien förrän sent 1980-tal medan deltagarna i Parisprovningen i hemlighet köpte upp vinmarker i Napa Valley. Sedan dess har fransmän gjort omfattande investeringar i USA.

Exempel på dessa är:

Den franska familjen Pinault har genom sitt holdingbolag Artémis Group som äger Château Latour i Bordeaux, Domaine d’Eugénie i Bourgogne och Château Grillet i Rhônedalen, köpt Araujo Estate Wines, en kultproducent med Eisele Vineyard i Napa Valley’s Calistoga.

Jean-Charles Boissets franska imperium som bland annat äger Domaine de la Vougeraie, har köpt De Loach, Raymond, Buena Vista, Lockwood och Lyeth och har startat en del andra varumärken som California brands, French Rabbit och JCB.

Dominus i Yountville ägs av Christian Moueix, ägaren av Chateau Pétrus i Pomerol.

Opus One var ett joint venture mellan Robert Mondavi, grundaren av Robert Mondavi Winery och Baroness Philippine de Rothschild, ägaren av Chateau Mouton Rothschild. Numera ägs det till hälften av Constellation Brands som har köpt Mondavi Winery.

Chalone Wine Group i Napa, kontrollerades av Domaines Barons de Rothschild (Lafite), men är numera en del av Diageo.

St. Supéry Winery I Rutherford ägs av Robert Skalli, Fransk vinmakare. Han är numera en av Napa County’s största markägare, med vingårdsemark både i den centrala dalen som i den mer avsides belägna Pope Valley, del av Napa Valley appellation.

Aubert de Villaine från Domaine de la Romanée-Conti som själv deltog i Parisprovningen,  bildade ett partnerskap med Larry Hyde, från Hyde Vineyards i Carneros. Det kallas HdV, för  Hyde och de Villaine familjerna.

Många vinmakare och vinkonsulter har sedan följt efter och satt sina spår inte bara i den kaliforniska vinvärlden utan också på platser som Oregon och Long Island, New York.

Resultat enligt Spurriers utvärdering

Röda

• 1) Stags Leap Wine Cellars 1973, Napa Valley (127.5)
• 2) Chateau Mouton-Rothschild 1970 (126)
• 3) Chateau Haut-Brion 1970 (122)
• 4) Chateau Montrose 1970 (122)
• 5) Ridge “Mountain Range” 1971, Santa Cruz Mountains (105.5)
• 6) Chateau Leoville-Las-Cases 1971 (97)
• 7) Mayacamas Vineyards, Napa Valley (89.5)
• 8) Clos Du Val 1972, Napa Valley (87.5)
• 9) Heitz Cellars “Martha’s Vineyard” 1970, Napa Valley (84.5)
• 10) Freemark Abbey 1967, Napa Valley (78)

Vita

• 1) Chateau Montelena 1973, Napa Valley (132)
• 2) Meursault-Charmes 1973 (126,5)
• 3) Chalone Vineyard 1974, Monterey (121)
• 4) Spring Mountain 1973, Napa Valley (104)
• 5) Beaune Clos des Mouches 1973 (101)
• 6) Freemark Abbey 1972, Napa Valley (100)
• 7) Batard-Montrachet 1973 (94)
• 8) Puligny-Montrachet 1972 (89)
• 9) Veedercrest 1972, Napa Valley (88)
• 10) David Bruce 1973, Santa Cruz Mountains (42)

Resultat

Originalpoäng med 20 poängsskala

Vita viner

1 Pierre Brejoux

2 Aubert de Villaine

3 Michel Dovaz

4 Patricia Gallagher

5 Odette Kahn

6 Claude Dubois-Millot

7 Raymond Oliver

8 Steven Spurrier

9 Pierre Tari

10 Christian Vanneque

11 Jean-Claude Vrinat

Röda Viner

4 Patricia Gallagher

Stag's Leap Wine Cellars var Odette Kahn's högst rankade röda vin.

5 Odette Kahn

6 Claude Dubois-Millot.

7 Raymond Oliver

8 Steven Spurrier

9 Pierre Tari

10 Christian Vanneque

11 Jean-Claude Vrinat